I världen finns det 4 lodjursarter. Kanadensisk lo, rödlo, iberisk lo eller panterlo samt det europeiska lodjuret. Det europeiska lodjuret är det största, och dessutom den variant som finns här i Sverige. En fullvuxen lodjurshane väger mellan 20 – 26 kilo och honorna är något mindre. Tofsar på öronen, polisonger och en ganska kort svans kännetecknar lodjuren.

Vad äter lodjuret?

Här i Skandinavien föredrar lodjuren främst ren, och det är rovdjur som fäller flest renar. Huvudfödan består alltså av ren och rådjur, men skogsfågel, hare, smågnagare och även mindre rovdjur går bra att äta. Räv, mård och tamkatter går heller inte säkra för lodjuret. Lodjuret är en smart katt som inte drar sig för lätta byten så som tamboskap som får och lamm.

En lodjurshona med två ungar kan äta upp ett rådjur på tre dagar. Lodjuret är inte en asätare, så den föredrar nyslagna byten. Gamla kadaver intresserar bara sjuka och skadade och därför svältande och desperata lodjur.

När den vackra katten jagar lägger den sig gärna på höga utsiktsplatser och spanar. Hittar den ett byte ägnar den sig åt smygjakt och smyger närmare och närmare tills den kan göra ett utfall och förhoppningsvis nedlägga bytet. De kan göra en väldigt snabb rusch på upp till 60 meter. Större byten biter den i strupen för att klämma ihop struphuvudet och kväva bytesdjuret.

Allmänt om lodjuret

Lodjuret har en otroligt bra hörsel och kan höra renar som gräver i snön efter lavar på flera hundra meters håll. Den kan också höra en hundvisselpipa på längre avstånd än vad hunden gör.

Tyvärr kan lon, precis som räven drabbas av rävskabb vilket kan slå hårt mot en känslig lodjursstam.

Lodjur kan bli ganska gamla och det äldsta lodjur som levt i det vilda blev 17 år gammalt men det är vanligare med upp till 14 år. Livet i det vilda är fyllt av faror, och lodjuret har på sina hemområden och revir stigar som den följer och håller sig till. Dessa kallas för lodjursväxlar och det är där som jägare lurar eller sätter ut fällor. Det jagas fortfarande lodjur illegalt, men skyddsjakt är tillåtet. Lodjuret är fridlyst men betraktas inte som väldigt hotad.

Det är ett ensamlevande djur och honorna är mer måna om att försvara sina områden än vad hanarna är. Honors och hanars revir kan överlappa varandra något och unga hanar som lämnar mamman kan vandra långa sträckor för att hitta egna områden. De unga honorna stannar ofta i närheten.